Stress

Stress är en naturlig reaktion på krav eller hot, men när den blir långvarig påverkar den hälsan negativt, både kroppsligt och psykiskt. I den här artikeln går vi igenom vanliga symtom, när det är dags att söka hjälp och vilka typer av behandlingar som finns att tillgå – med särskilt fokus på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vanliga tecken på stress

Stress kan visa sig på många sätt och symtomen kan variera kraftigt mellan individer. Det är dock några vanliga tecken som ofta återkommer, som du kan läsa mer om nedanför.

Fysiska varningssignaler

Fysiska symtom kan lätt misstolkas som andra hälsoproblem, vilket gör det viktigt att vara uppmärksam på mönster över tid. Stress påverkar det autonoma nervsystemet, vilket kan leda till:

  • Huvudvärk och muskelspänningar
  • Magbesvär och illamående
  • Hjärtklappning eller högt blodtryck
  • Sömnstörningar och trötthet trots vila

Mentala effekter

Psykiska symtom är ofta mer subtila men kan kännas minst lika besvärliga. Långvarig stress kan även bidra till utmattningssyndrom och sjukskrivning om den inte hanteras i tid.

  • Svårigheter att koncentrera sig
  • Irritabilitet eller nedstämdhet
  • Ångestkänslor
  • Känsla av att vara överväldigad eller otillräcklig

När bör man söka hjälp?

Att känna sig stressad någon gång är inte farligt, men det är viktigt att lyssna på kroppen när den inte går över. Ju tidigare man söker hjälp, desto bättre förutsättningar finns för återhämtning. Sök professionell hjälp om du:

  • Känner dig utmattad trots vila
  • Inte klarar av vardagliga sysslor längre
  • Har symtom som påverkar relationer eller arbete
  • Känner oro eller nedstämdhet som inte släpper

KBT kan hjälpa

Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta som behandling av stress och bygger på strukturerade samtal där man arbetar med tankar, känslor och beteenden. Metoden hjälper individen att skapa nya sätt att hantera problemet och att minska risken för framtida påslag. En KBT-behandling kan bland annat innehålla:

  • Kartläggning av stressfaktorer
  • Övningar i att identifiera och förändra negativa tankemönster
  • Träning i avslappning och mindfulness
  • Planering av återhämtning i vardagen

Olika typer av behandlingar

Behandlingsstrategier mot stress varierar beroende på individens situation. Det finns både psykologiska och livsstilsrelaterade insatser som kan göra skillnad.

Psykologisk behandling och samtalsterapi

Psykologisk behandling fokuserar ofta på hur individen förhåller sig till sina tankar och känslor. Andra samtalsmetoder som används är ACT, där acceptans av inre tillstånd står i centrum, samt psykodynamisk terapi som undersöker underliggande orsaker till stress.

Livsstilsförändringar

Utöver terapi finns flera praktiska förändringar i livsstilen som kan ha stor effekt över tid.

  • Etablera fasta rutiner för sömn och vila
  • Se till att ha regelbunden fysisk aktivitet
  • Prioritera återhämtning och fritid
  • Begränsa koffein, alkohol och skärmtid
  • Öva på att säga nej och sätta gränser

Hur stress påverkar kroppen

Stress påverkar flera biologiska system samtidigt. Den konstanta aktiveringen av kroppens HPA-axel – leder till ökad kortisolnivå i blodet, vilket kan bidra till trötthet, nedsatt immunförsvar och inflammatoriska tillstånd. Långvarig stress kan även orsaka problem med matsmältningen, hormonell obalans och påverka minnet. Det är därför avgörande att inte ignorera kroppens signaler, även om de inte alltid är tydligt kopplade till psykisk belastning.


Vad gör man åt inre stress?

Inre stress handlar ofta om våra tankar och känslor, snarare än yttre situationer. Inom KBT arbetar man med att identifiera och ifrågasätta påfrestande tankemönster samt hitta mer hjälpsamma perspektiv. Andningsövningar, medveten närvaro (mindfulness) och att planera återhämtning i vardagen är också viktiga steg för att minska inre stress.


Hur lugnar man en stressad hjärna?

För att lugna en stressad hjärna kan du fokusera på att aktivera kroppens lugn-och-ro-system. Djupandning, progressiv muskelavslappning och korta mindfulness-övningar är effektiva tekniker. Även regelbunden fysisk aktivitet, tydliga rutiner och att skapa stunder för återhämtning hjälper hjärnan att återfå balans.